Haltande inlägg
Men nu är han inte det, så jag säger det till mig själv:
"Stolleprov, vuxna människa."
För sedan igår struttar jag runt som en giktbruten ko.
Eller rättare sagt, jag struttar nästan inte alls.
Vad hände då?
Jo, katten är tjock och jag var leksugen. Varför inte hjälpa katten att tappa några gram?
Så jag gjorde busattacker.
Smög runt hörn och hoppade fram.
Drog lite i svansen. Petade honom i magen
Förvirrade med mystiska ljud.
Och viftade med papperstuss framför nosen.
Men kattskrället tittade bara på mig. Och undrade hur det var fatt.
I en sista kraftansträngning gjorde jag ett hopp med krumsprångsinslag, och då: AJ.
Nu ställer jag mig frågan.
Hur i hela världen kunde det hända?
Jag som är minst lika rörlig... som min katt.
Det man inte har i huvudet får man ha i benen som det heter!
Är likadan själv. Varför ska man inte kunna hoppa omkring bara för att man är en något överviktig medelålders tant liksom? Det kommer min hjärna aldrig fatta.
Oj, oj! Det var illa! Hoppas det går över snart!
Nämen aj aj! Hoppas det känns bättre snart.
skrattar Jag kan se det framför mig, hur tjockisen kollade på dig med förvånad blick! "Vad gör männsikan tänkte ha", och där försökte du i alla iver locka fram lite intresse, hahaha. Stackars dig! KRAM
Men jisses, vilken stollig idé! Ja, jo, tanken var ju god, men...Hur som helst, krya på sig! =)
ha ha ha=)...bra tänkt! l.o.v.e
Skrattar på mig! Blåser på det onda och rekommenderar vila!
Försöker att inte skratta åt din olycka... Men det går sådär! : ) Krya på dig!
Aj då! Jag får komma och blåsa lite på det onda! =)
*Svar från min blogg:*
Funderade allt på det där med att vara osymeterisk efter att ha tränat halva kroppen. Jag förespråkar nämligen symeterik, att det är mycket snyggare.
Men att bowla med vänsterhanden skulle bli jätte knöligt, lika fel som att spela fotboll med vänster ben. Det är inte så många som har kommenterat att mitt vänsterben är några centimeter tjockare så jag låter även detta passera. Det var ju en engångsgrej. ;)
Nilla: Hoppa runt kan man minsann göra i alla åldrar, jag kommer aldrig att sluta busa med katter, hoppa på stenar eller andra kul saker...men man behöver kanske inte göra så komplicerade skutt att man sträcker sönder sig...
m och Kristin: Det hoppas jag också...
Malin: Man tycker att tjockisen skulle vara van vid mina hopp och skutt.
Afrodite: Ja, det är ju självförvållat...
Oroshjärtat: Visst var det!
Spadermadame: Tackar!
Anne: Tack :)
MalinB: Okej, då kan jag känna mig lugn!
Haha, vilka bilder som poppar upp framför mig. Katter är inte så lättlurade så det är mest vi människor som får motion. ;)
Hoppas att skadan läker snart.
Ha det gott.
ojoj..hmm det låter inte så bra det där.
Hoppas att du känner dig bättre nu.
Du kanske skulle locka katten med en min fisk..typ sådana i kattmatsburkar.om det nu finns..och släpa rung i ett snöre då kanske katten för på sig mer..
Å andra sidan...eh...kan bli kladdigt och dant så du därefter måste städa hela huset och få än mer ont..hmmm..
Alla sätt är bra utom dom dåliga. Det dåliga är nog
att du är ur led nu. Men vad trist det vore utan bus och krumsprång :-).
Du får lägga dig med katten och kurera dig.
kram
strömma
Var det tacken för att du föröskte ha lite roligt:(
Hoppas det onda snart blir bättre, Kram
Kerstin: Nä, lättlurade är de inte de där kissarna, men busiga brukar de ju vara...
Ännalaij: Ska testa det nästa gång jag blir leksugen, eller kanske inte :)
Strömma: Om jag får kattskrället att ligga still när jag vill ;)
Linda: Otack är världens lön, eller hur var det nu...
Haha! Ser det hela framför mig. Mina föräldrar hade en katt, Laban, och han var så tjock att de fick skippa att sätta in en kattlucka för honom. De fick istället sätta in en lucka för en mindre hund!!!! Tjockiskatt!!! :-)
Hmmm..får engelsson komma med ett litet förslag...ta det liiite lugnare människa..
Aj, aj! Det var väl en sabla otur när du hade så goda avsikter! Det blir till att ta det betydligt lugnare ett tag.
Det var stolleprov det!! :)
Kram
Katten lär ha skrattat gott åt dig. "Där fick hon den stollan, komma här och störa min fridfulla dag."
Hoppas det går över snabbt.
Kramar
Charlotte: Han var bestämt tjock för att de inte busade tillräckligt med honom. Tror jag, tralala ;)
Engelsson: Har man ambitioner, så har man ambitioner :)
Znogge: Otur är det, jag som skuttar på för det mesta.
Milla: Ja, så här i efterhand kan man tycka det...
Kotte: Han skrattade nog inombords, utombords såg han mest överlägsen ut...
Jag har drabbats av en lika pinsam skada...
Jag shoppade så vilt i lördags att jag till slut fick anlita bärhjälp! Inte för att jag handlat så mycket utan för att jag tydligen inte har några bicepsmuskler i vänster arm. De små stackare som finns fick dövas med Alvedon och Ipren på lördagskvällen. Suck - man är ur form!
Vad härligt! Men det vaaar det väl värt? Har inte lett så "i mjugg" sen jag umgicks med Margith min döda väninna. Som skulle ha kunnat gjort nåt liknande. Kul. Det gäller faktiskt att ha lite leklust och barnasinne i behåll. Annars blev det alltför trist här på jorden. Kramar och Krya på dig!
Det var en fin tanke du skrev i din kommentar till mig! Plötsligt kändes det inte så vemodigt att se den där högen. Nu tänker jag på att "sol, bad och ljumma kvällar" ligger inpackat där i stället för möblerna och jag väntar bara på att få packa fram dem igen :-)
När jag larvar mig som värst..(ganska ofta) är jag väldigt glad att ingen ser mig, förutom familjen..men de är HÄRDADE ;-) Lägg foten högt (på katten kanske), läs en bra bok och tröstät praliner så kommer du snart att må bättre! Kram!
Hoppsan då! Är det mycket illa?
Jag vet precis hur det är när man gör sig till och vill leka och katten bara sitter där och glor som om det fattades en något.
Åh, du är ju så fantastiskt rolig. Jag ser det hela framför mig.
Alba: Shoppingformen är inte så bra på mig heller :)
Skatan: Ibland himlar de med ögonen åt mig här hemma, kanske är det bättre med de som ler i mjugg. Synd att din vän inte finns i livet längre.
M: Vad bra, kanske kan man lyfta lite på presenningen när vintern känns fööör lång ;)
Fjortisensmorsa: Vad skönt att höra att det finns fler som larvar sig medan övrig familj pustar. Tröstäter gör jag för fullt, men katten har inte någon lust att ställa upp.
Kerstin: Jag kan knappt sitta, för då kan jag inte gå efteråt. Fast illa och illa, det gör ont, fast jag ska inte klaga, det var verkligen självförvållat.
AnnCharlott: Härligt! En själsfrände alltså ;)
Zäta: Katten tyckte inte att jag var så kul, bra att jag roar åtminstone någon ;)
Även jag kan inte låta bli att le åt det hela ;)Fast inte åt att du fick ont så klart.
Jaha, där ser man hur det kan gå .... man skall vara försiktig med motionerandet av alla de slag.
Även när man skall motionera "tjockkatten". Men barnasinnet skall man hålla i trim !
Hoppas att ryggen återhämtar sig snabbt.
Ajajdå! Tur iaf att det inte var handen för då kanske det inte hade blivit några inlägg.
Krya på dig och så hoppas jag att katten inte får någon psykos efter detta.
Karin: Visst får du le! Det gör inte mer ont för det :)
Stranskatan: Det har du rätt i, motionera bör man göra med en nypa salt.
Pernilla: Katten har ett starkt psyke. Tror jag.
Hoppas du är piggare nu! Ni kanske kan stretcha tillsammans, du och katten?
