Herrn mittemellan när vi besökte mormor och morfar vid lunchdags häromsistens:

"Mormor, varför ligger det en naken fågel i ugnen?"

Driver Herrn mittemellan med oss...

...eller?

"Jag behöver jobba lite på den", sa Minste herrn och nickade mot motionscykeln.

"Är så mätt", fortsatte han och höll upp en ekande tom lördagsgodispåse.

"Kanske går jag ner några kilo. Tror du det?"

"Nä, det tror jag inte", sa jag. "Och det är inte bra att väga för litet för då orkar man inte leva."

"Nä, precis", sa Minste Herrn. "Jag ska nog inte cykla för mycket. För tänk om jag krymper så att jag inte når ner till pedalerna."

Undrar just om det vore bättre?

Att lägga övervikten på höjden istället för på tvären...

"Vi skulle behöva en pensionär", sa Minste herrn med stort allvar i rösten.

"Ja, de är ju bra att ha", sa jag och såg för min inre syn hur Minste herrn vandrade över ängarna hand i hand med någon äldre dam eller farbror. Och hur han satt framför brasan och lyssnade på berättelser om förr i tiden. Och hur han...

"Vi skulle behöva en pensionär till vår familj", upprepade Minste herrn.

"Mmmm", sa jag och fortsatte att dagdrömma.

"Som kan stanna hemma och passa katten", fortsatte Minste herrn.

Pang!... tankebubblan som jag flöt runt i sprack visst.

"Passa katten?" undrade jag. "Han klarar sig väl själv?"

"Nä, pensionären skulle spionera på katten så att han inte tar några möss. Det är synd om möss. Alla vill slå dem eller äta upp dem".

Hm. Nog för att möss är en förtryckt grupp, men jag undrar om någon pensionär verkligen vill ta ett sådant uppdrag. Ideellt till på köpet.

Jag undrar om det verkligen kan finnas någon musheder. Hos den äldre generationen.