Svaret på gåtan nedanför
Tack för alla kreativa gissningar! Säkert applicerbara men ingen av dem var vad småherrarna tänkt.
Det är popcornsblåsare. Ja, just det. Används med fördel när saltet ramlar till botten. Då blåser man i sugröret så att saltkornen virvlar upp på popcornen igen.
Funktionellt? Nja, men popcornen virvlade i alla fall.
Det är popcornsblåsare. Ja, just det. Används med fördel när saltet ramlar till botten. Då blåser man i sugröret så att saltkornen virvlar upp på popcornen igen.
Funktionellt? Nja, men popcornen virvlade i alla fall.
Manicker
Nya uppfinningar i det spejanska huset!
Den gröna manicken är klädd med papp inuti och är alltså inte perforerad. Den andra manicken har samma syfte men består av fyra toarullar med botten i ena änden. Sugrör är istuckna i båda varianterna. Någon som vågar gissa? Please.
Något för serieproduktion?
Skogstokigt
Småherrarna skulle följa med sina respektive klasser på höstvandring.
Fika skulle med.
Mamma Speja skulle med.
Och det ser småherrarna mycket fram emot.
Leden är uppställda. Barnen räknas in.
Då inser jag att småherrarna inte ska gå i samma grupp.
Inte ens åt samma håll.
Panik. Jag har ju all fika i min ryggsäck. Och vem ska jag gå med?
Springer ifatt en förälder och slänger över en bulle och ett kex men ingen dricka till Herrn mittemellan.
Springer tillbaka. Minste herrn och hans grupp är borta.
Joggar längs vägen. Inga barn. Eller lärare.
Joggar in i skogen. Inga barn. Eller lärare.
Joggar ut på annan grusväg. Hojtar försynt namnet på Minste herrn.
Inget svar.
Hojtar sedan mindre försynt.
Inget svar.
Vrålar.
Det ger heller inget resultat.
Gråten är nära.
Till slut kör jag hem i racerfart. Hittar numret till en pedagog som ska befinna sig i skogen.
"Fikar ni?" flåsar jag i luren.
"Har precis börjat."
"Jag kommer, jag kommer", skriker jag i luren och ger mig av i racerfart igen.
Pedagogen måste tro att jag har en skruv lös.
Kör längs guppig skogsväg.
Och där står han. I slutet av vägen och väntar.
Min Minste herrn.
Sedan sätter vi oss i det fuktiga gräset och tuggar bulle tillsammans.
Slutet gott och allt det där.
Fika skulle med.
Mamma Speja skulle med.
Och det ser småherrarna mycket fram emot.
Leden är uppställda. Barnen räknas in.
Då inser jag att småherrarna inte ska gå i samma grupp.
Inte ens åt samma håll.
Panik. Jag har ju all fika i min ryggsäck. Och vem ska jag gå med?
Springer ifatt en förälder och slänger över en bulle och ett kex men ingen dricka till Herrn mittemellan.
Springer tillbaka. Minste herrn och hans grupp är borta.
Joggar längs vägen. Inga barn. Eller lärare.
Joggar in i skogen. Inga barn. Eller lärare.
Joggar ut på annan grusväg. Hojtar försynt namnet på Minste herrn.
Inget svar.
Hojtar sedan mindre försynt.
Inget svar.
Vrålar.
Det ger heller inget resultat.
Gråten är nära.
Till slut kör jag hem i racerfart. Hittar numret till en pedagog som ska befinna sig i skogen.
"Fikar ni?" flåsar jag i luren.
"Har precis börjat."
"Jag kommer, jag kommer", skriker jag i luren och ger mig av i racerfart igen.
Pedagogen måste tro att jag har en skruv lös.
Kör längs guppig skogsväg.
Och där står han. I slutet av vägen och väntar.
Min Minste herrn.
Sedan sätter vi oss i det fuktiga gräset och tuggar bulle tillsammans.
Slutet gott och allt det där.
Skadedjursbekämpning
"Skadedjursbekämpning", utbrast Minste herrn helt plöstsligt.
"Eh, vad?", sa jag.
"Skadedjursbekämpning", upprepade Minste herrn.
Jag förstod att han hade hittat ett nytt ord att smaka på.
"Vad betyder det? undrade jag nyfiket.
"Det är när någon åker ut och slår ihjäl djur som är skadade. Så att de slipper att lida", svarade Minste herrn bergsäkert.
Inte rätt kanske. Men det var ju bra tänkt. Ändå.
"Eh, vad?", sa jag.
"Skadedjursbekämpning", upprepade Minste herrn.
Jag förstod att han hade hittat ett nytt ord att smaka på.
"Vad betyder det? undrade jag nyfiket.
"Det är när någon åker ut och slår ihjäl djur som är skadade. Så att de slipper att lida", svarade Minste herrn bergsäkert.
Inte rätt kanske. Men det var ju bra tänkt. Ändå.
