Åh, gå på Konsthall. Tjusigt. Fast mindre tjusigt med de där lite färskare människorna i släptåg.

Vi lyssnade när Djungelbandet rockade loss. Tog del av viktigt budskap och kollade på farbror med lila trikåer, mask och synliga kalsonger. Barnen tyckte att det var ganska tråkigt. Det gjorde även jag.

Fast jag höll inte för öronen. Och jag vägrade inte att klappa i händerna. Någon måste ju stå för hyfset trots allt.